om ljus

Min karl har i sitt sovrumsförnster en lampa som om man sluter ögonen har precis samma sken som en adventsjlusstake.
Jag brukar ligga i hans säng om mornarna när han åkt och föreställa mig att fluffiga snöflingor faller där utanför och lägger sig i ett tjockt vitt täcke på gatorna.
Att doften av pepparkakor och nybakade lussebullar ska sprida sig i rummet om jag öppnade dörren.
Att jag ska tända levande ljus och lacka paket till alla nära och kära.
Att min underbara, älskade vinter och advent är här.

Att vi ska få bygga bock.
Och koka knäck.
Klä julgranen och bara älska varandra på det sätt man faktiskt bara gör om julen.

Sen slocknar lampan med en timer och väckarklockan skriker att det är dags för tentaplugg och jag trycker i mig choklad/kanelbullar/kolayogurth/en köttbulle eller något annat jag kan hitta i köket till frukost, sätter på family fosters home for immaginary friends och låter dagen börja.

Igår lunchade jag med pappa och pratade oavbrutet i en timme om plattgränser och jordbävningar. Han är världens finaste som kan tycka sånt är intressant.

Annars försöker jag trycka in all information jag försakat under de senaste veckorna i skallen inför tentan imorgon och ibland sätter jag på "five hundred miles" på högsta volym och dansar galet för mig själv i lägenheten.

annars är det höst och världen är vacker i sin färgglada glans och dimman förtrollar tillvaron och vindarna viner.
Höst <3