om de svåraste kännslorna

När jag efter en snabb prommenad i varmare väder än förväntat satt och väntade på Sorella vid fnasket spelade rådhusklockorna för mig.
Där satt och reflekterade över att trots att jag spenderat så många veckor i min hemstad så sällan befunnit mig i centrum. På stan, vid torget.
Och medan jag satt och grunnade på livets tokigheter spelade klockorna en glad sommarvisa från min barndom.

och medan jag sakta sjöng med det jag minns av texten reflekterade jag över sommaren.
Om hur den alltid, även i min barndom, gjort mig besviken.
Aldrig blivit sådär sommrig som jag tänkt, drömt om och planerat.
Det är sällan sommarklänningar och bara fötter.
Inte så många simturer i svala sjöar och vackra älvar som jag tänkt.
Inte så flotta glassar eller glada picknickar i parken som beräknat.
Inga smultron och inga dimmiga nattpromenader.
Inte ens nu hela dagar spenderade åt förtrollande böcker.
Jag lyssnar inte på så många sommarpratare i p1.

Och inte heller blir det så många kompisar som man tänkt.

För jag jobbar och de jobbar och jag pker bort och de åker bort och helt plötsligt har sommaren gått och de soliga dagarna och sommarnjutningen var aldrig där.

Jag blev bara myggbiten, uttråkad och överhettad.

Och så tänkte jag på farmor.
Eftersom en astrid lindgren-låt spelades föreställer jag mig alltid hennes böcker som farmors barndom.
Och farmor kunde säkert texten så mycket bättre än vad jag kan.
Och jag vill ha min farmor tillbaka.

Farmor som sedan ett år och lite till är borta, och som redan innan det egentligen var försvunnen.
Och jag längtar efter farmor från min barndom.
Den glada, starka farmor.
Som jag plockade smultron och spelade kort med.
Som spenderade timmar med mig när jag skulle plocka fram varenda ägodel ur hennes smyckesskrin och hänga dem på mig.
Som spenderade timmar när jag skulle rota i varenda låda, titta på varenda foto, läsa varenda gammalt papper i hennes minnesgömmor.
Hon som alltid berättade varenda historia, svarade på varenda fråga och delade varje minne.
Hon som läste råttanta, kejsarens nya kläder, och stadsmusikanterna från Bremen otaliga gånger med sin farmorsröst.
Hon som bakade världens godaste bullar och alltid bjöd på köttbullar, kokade morötter och rödavinbärsgelé.
Som gav mig pengar är jag hittade nålar.
Henne som vi delade så många jular och så många fina stunder med.

Om att sitta på torget i en välkänt främmande stad.
Om att sjunga med i en glad sommarvisa och känna sorg och saknad.
Om att återigen vara ledsen över att jag inte föddes tidigare. Innan alla försvann.

och om de svåraste kännslorna.
De jag inte kan skriva om.
De som är förbjudna, bortglömda, förbannade och bannlysta.
De som gnager mig tjugofyra timmar om dygnet och plågar mig så jag inte längre vert hur mycket mer jag orkar, eller hur länge till jag står ut.
De som inte får eller kan delas med någon, utom älskade systrar.
De jag inte blir kvitt.
Vad gör man med sådana kännslor?
Och när tar de slut?
När får jag äntligen vila?

när du jobbar på konsum...

...utvecklar du snabbt ett starkt hat mot materiella ting såsom:
Kartonger
Kaffe
Barnmat
Bake-offbröd
Refill-förpackningar av alla de slag
Burkar som inte hakar i varandra när du staplar dem
Kartonger
Kartonger
streckkoder som ej är regristrerade men som alltid tycks bli dragna ändå.

Mina händer gör fruktansvärt ont.
Men imorgon slutar jag fyra. Sköööönt.
Det är lit knäppt när man tänker "oh, imorgon jobbar jag bara åtta timmar. Guds så skönt"

God natt

Du vet att du jobbar på konsum när du....

* Har ca 12 saker att göra samtidigt och då har du ändå glömt fem av dem...
* Har ca sex saker att göra "så fort jag blir klar med krossen" samtidigt som man blir avbruten av tre kunder och har fem minuter kvar innan kassapasset.
* Har en viss inpräntad repertoar och ett speciellt tonläge bara för jobbet, som inte går bort när du är där hur mycket du än försöker.
"trehudratjugofem och femtio tack. Var det bra så? Då får du trycka på klar. Vill du ha kvitto på det?"
* Om inte ovanstående gäller inte har NÅGONTING att göra. över huvud taget. förutom att fronta.
* Med lätthet kan hålla 25000 kronor i handen under en vanlig arbetsdag.
* Gärna, och gratis, får ta hem och bjuda på kexchoklad som gick ut för fem månader sen.
* Får slänga berg med mat som egentligen är fullt ätbar och gråter lite inombords.
* Snart inte har några händer kvar över huvud taget. Kartonger och tusen handtvättar om dagen sliter lite på huden.
* Kan skratta inombords åt personer som heter claud börge när du kollar deras legg.
* Måste hålla koll på dagens datum samt vilka som är 18 i år.
* uppenbarligen jobbar när andra är lediga och vice vers, oavsett när du jobbar.
* träffar människor som vill och orkar bråka en halvtimme över tre kronor.
* träffar snälla och tålmodiga människor som har överseende med förvirrade kassörskor.
* Lär sig skilja på palsternacka och pepparrot, galia och cantaloupe och utseendet på kålrot, rotselleri och kålrabbi, samt en del exotiska frukter.
* Har ca 100 tre-femsiffriga nummer i huvudet för att få rätt kilopris på grönsaker.
* jobbar sådär tio timmar om dagen och tycker att det är rätt ok.
* hittar en hel del livsmedel du inte visste existerade samt vill prova många av dem.
* Har ganska lätt att impulshandla saker.

Om helgen

Mensvärk

Huvudvärk

Tröttheten

om en fin dag på stan och att hitta billiga kläder och äta glass

Om att få skavsår.
Och en infektion
Och att inte kunna ha skor
Och att vara röd långt upp på foten.

Om att bada i vackra sommarvatten

Om att halta efter sin pojkvän i allehanda möbelaffärer och titta på soffor som jag ändå inte ska dela med honom.
Om att sen få äta pencilin. i tio dagar.

att sitta och virka med världens bästa sorella.

och sen börjar jobbet för sommaren.

om livet

Manna: Jamen vad bra, vi övningskör på söndag kväll..
Mamma: vi kommer inte hem idag, vi övningskör imorgon, måndag kväll...
Mamma: eeeeeh, vi kommer kanske hem sent, vid niotiden på måndag, kan du övningsköra då?
Jag: jadå, bara jag får köra...
Mamma: vi kommer inte hem ikväll, utan tidigt imorgon, tisdag, bitti, jag kommer då.
Mamma tisdag kl elva: Nu är jag hemma, jag ska bara göra en del saker, sen kommer jag.
Mamma Kommer kl 12 på tisdag.
Jag: Jag ska träffa sorella kl ett, men jag har sagtr att jag kanske blir lite sen...
Mamma: Kl ett?? Men vi ska ju till ikea?

Jag gick och bjöd med Sorella till ikea.
Och vi fick ju en trevlig dag.
Och jag fick nya lakan och en soptunna till toaletten.

Sen gick vi till biblioteket och jag lånade tre böcker av Agatha Christie och Pride and Prejudice.
Och så köpte jag garn.
Mental ålder: ca 90 sådär...