How do you call your lover boy?

Det är onsdag kväll och jag är pepp på att blogga.
Jag skiter i tisdagskonceptet och bara skriver på för att jag vill och man borde ta vara på lust och inspiration.

Jag är full av längtan.
Jag har lyssnat på dirty dancing-sound tracket hela dagen och jag längtar efter filmen så jag blir galen.
Jag vill dansa och svänga med, bli hopplöst förälskad alla fjantiga klychor till trots.
Jag vill höra Patrick Swaisy säga "nobody puts Baby in a corner" och rysa sådär in i märgen som när man var fjorton och inte visste vad kärlek var.

Jag sitter där på tunnelbanan och lyssnar och lyssnar och minns hur det vara att vara fjorton.

Och helt plötsligt är jag inte pepp och lycklig längre.

Jag nynnar med i "she's like the wind" och saknar de vänner jag hade då och den underbara gemenskapen i att vara tonåring och visast i världen.
Hur nära vi var.
Hur vi älskade
Både varandra och livet.

Jag saknar Min Bättre Hälft, så mycket att jag tror jag blir galen.
En blå, ruskigt risig soffa och ett mörkt fönster mot sätranatten.
Som första natten jag sov i hans famn, som den första månaden tillsammans. (fast där var soffan beige och fönstret mot kyrktuppen).
Som ett arkiv X avsnitt, som biff med rödvinssås och äckligt gott chokladmousse.
Som en omelett och salta pinnar över hela golvet.

Jag lovade mig själv att i den här bloggen skulle jag inte tjata om hopp och ändlöst mörker, jag skulle vara Pepp och Pretto.

Och visst är jag pepp på huvudstad och att sy ett lapptäcke som matchar gardinerna i ett rum där det nu både finns matta och böcker (de viktigaste sakerna förutom kläder).
Visst är jag glad över höst och lycklig över tunnelbana.
Jag planerar nästa temin och äter jättestora kanelbullar och steker omelett som mer påminner om äggröra.
Jag går upp tidigt och kokar havregrynsgröt och blir pepp på att koka egen lingonsylt.
Klämmer in fler och fler grundingredienser i ett allt för litet skafferi.

och bygger mitt liv omkring mig i en inbillad andningsbubbla från verkligheten.

Den här hösten ska jag andas ut.