tisdag

När jag trött och uppgiven vandrade hem i höga klackar och värkande fötter lördag morgon kl fyra, då fåglarna sjöng och solen just gått upp var jag något ledsen på världen.
Det var sent.
För att inte säga tidigt.
Jag var trött, utmttad och slut efter två tentor på samma vecka och jag somnade på tunnelbanan och fick gå längre än beräknat.
Massor av långt fick jag gå, och allt jag ville var att sova.
Och kvällen hade inte ens varit värd det.

Trots fina människor, fina klasskamrater och ett fint hejdå på fin resturang.
Krogen.
Jättedyr
Hög musik men ingen dansade.
Så mycket folk att man knappt kunde gå två steg.
Jag skrek mig hes och hörde ändå inte allt vad som sades.

Och en söndag som blev helt borkastad på trött och slut.
En bok som bara får mig att längta efter sånt som inte finns, en säng och en väldigt ledsen Akko.

Och sen en Mallo som räddade världen.
En fin måndag i solen och ett par nya skor.
En lunch i sommaren, en fin vän.

En tisdag.
Två fina.
Massor av second-hand-butiker, veggomat och slutligen en glass på nytorget.

Sommar. Och nya kläder.
Och ny semester
Och slut på skolan.

En resa, snart en karslok, och massor av fantastiska planer.