herre min je

långt över en vecka säger datumet.
så långt över tisdagen att det nästan är tisdag igen.

Och jag som hade ett inlägg.
Om inte fler.
Många fina inlägg.

Om vattenfallet på gatan.
Om joggingturen
Om sömnen.

Men sen kom livet och det blev som det blev, är som det är och blir som det blir.
Och det hände så mycket och var så mycket fast ingenting egentligen skett.
Och jag blev kvar.
Fast tom.

Och ingenting fanns kvar att säga

Utom att hur man än vände och vred och planerade så blev livet aldrig som man tänkt.